ETT SLUT ÄR BARA BÖRJAN PÅ NÅGONTING NYTT.
Så var dagen kommen. Den sista dagen i Australien. Efter nästan nio månaders resande, varav sju månader i landet Oz, är det nu dags att ta första steget i riktningen mot Sverige.
Det är inte klokt vad mycket jag sett och gjort här i Australien. Det finns så mycket att berätta och så många bilder att visa och minnen att dela med mig av men jag tror aldrig att jag riktigt kommer kunna förmedla till hundra procent vad jag har upplevt. De små känslorna som kom och försvann lika fort som de uppstod, som jag inte riktigt kan sätta fingret på även om jag vet att det var någonting där. De små stunderna av förvåning, glädje, besvikelse, även ilska och rädsla men kanske framförallt känslan av frihet. Det är otroligt vad en sådan här resa gör. Jag säger inte att jag är en helt ny person eller hittat meningen med livet men jag den här resan har definitivt gett mig någonting.
Det känns konstigt att lämna Australien bakom mig. För att inte tala om alla personer som jag kommit att lära känna, givetvis vissa bättre än andra så som det alltid är. Jag vet att jag kommer träffa en del av er igen och resten av er hoppas jag verkligen på att återse någon gång. Nu är det ju dock inte alltid lika lätt som att ta bussen några stationer eftersom vissa av er bor på den sida av jorden som jag ännu befinner mig i. Men jag hoppas. Ingenting är omöjligt.
En sak är dock säker. Även om jag lämnar Australien för den här gången så är detta inte slutet. Jag har hela livet på mig att återvända. Nu däremot väntar Malaysia. Tills nästa gång. Cecilia.
Det är inte klokt vad mycket jag sett och gjort här i Australien. Det finns så mycket att berätta och så många bilder att visa och minnen att dela med mig av men jag tror aldrig att jag riktigt kommer kunna förmedla till hundra procent vad jag har upplevt. De små känslorna som kom och försvann lika fort som de uppstod, som jag inte riktigt kan sätta fingret på även om jag vet att det var någonting där. De små stunderna av förvåning, glädje, besvikelse, även ilska och rädsla men kanske framförallt känslan av frihet. Det är otroligt vad en sådan här resa gör. Jag säger inte att jag är en helt ny person eller hittat meningen med livet men jag den här resan har definitivt gett mig någonting.
Det känns konstigt att lämna Australien bakom mig. För att inte tala om alla personer som jag kommit att lära känna, givetvis vissa bättre än andra så som det alltid är. Jag vet att jag kommer träffa en del av er igen och resten av er hoppas jag verkligen på att återse någon gång. Nu är det ju dock inte alltid lika lätt som att ta bussen några stationer eftersom vissa av er bor på den sida av jorden som jag ännu befinner mig i. Men jag hoppas. Ingenting är omöjligt.
En sak är dock säker. Även om jag lämnar Australien för den här gången så är detta inte slutet. Jag har hela livet på mig att återvända. Nu däremot väntar Malaysia. Tills nästa gång. Cecilia.
sista timmarna i nya zeeland.
sitter och vantar pa min shuttlebuss som ska ta mig till flygplatsen. tio i fyra lyfter planet och det tar mig fran christchurch till brisbane. mina 26 dagar har i nya zeeland har gatt extremt fort och jag kan inte forsta att det har aventyret nu ar over.
nu vantar brisbane nagra dagar och sedan malaysia! kan bli bra. hoppas ni har det bra dar hemma! har hort att sommaren ar pa ingang PA RIKTIGT, och aven om jag aldrig kommer erkanna nagon slags hemlangtan sa maste jag saga att ni verkar ha det ganska bra.
vi hors! de narmsta dagarna nar ni mig pa mitt australienska nr: +61(0)45 11 20 367. KRAMAR!!!
nu vantar brisbane nagra dagar och sedan malaysia! kan bli bra. hoppas ni har det bra dar hemma! har hort att sommaren ar pa ingang PA RIKTIGT, och aven om jag aldrig kommer erkanna nagon slags hemlangtan sa maste jag saga att ni verkar ha det ganska bra.
vi hors! de narmsta dagarna nar ni mig pa mitt australienska nr: +61(0)45 11 20 367. KRAMAR!!!
NEVIS BUNGY 134m 8.5sec FREE FALL
jag ar samst pa att uppdatera men jag ar helt enkelt for upptagen med nya zeeland. har kommer bilder fran min varsta stund i livet, jag tror det kallas bungy:
busy times in new zealand!
jag lever! men internet ar jattedyrt och vem vill sitta framfor en dator nar man kan aka jetboat och ga pa temafester? nej. trodde val det.
i morgon vantar en heldags vandring pa glaciarerna i franz josef! kan bli riktigt, riktigt bra. vi hors snart, forhoppningsvis med mer uppdateringar och bilder. kram till er alla!
i morgon vantar en heldags vandring pa glaciarerna i franz josef! kan bli riktigt, riktigt bra. vi hors snart, forhoppningsvis med mer uppdateringar och bilder. kram till er alla!