Living In OZ

Så var dagen kommen. Den sista dagen i Australien. Efter nästan nio månaders resande, varav sju månader i landet Oz, är det nu dags att ta första steget i riktningen mot Sverige.

Det är inte klokt vad mycket jag sett och gjort här i Australien. Det finns så mycket att berätta och så många bilder att visa och minnen att dela med mig av men jag tror aldrig att jag riktigt kommer kunna förmedla till hundra procent vad jag har upplevt. De små känslorna som kom och försvann lika fort som de uppstod, som jag inte riktigt kan sätta fingret på även om jag vet att det var någonting där. De små stunderna av förvåning, glädje, besvikelse, även ilska och rädsla men kanske framförallt känslan av frihet. Det är otroligt vad en sådan här resa gör. Jag säger inte att jag är en helt ny person eller hittat meningen med livet men jag den här resan har definitivt gett mig någonting.

Det känns konstigt att lämna Australien bakom mig. För att inte tala om alla personer som jag kommit att lära känna, givetvis vissa bättre än andra så som det alltid är. Jag vet att jag kommer träffa en del av er igen och resten av er hoppas jag verkligen på att återse någon gång. Nu är det ju dock inte alltid lika lätt som att ta bussen några stationer eftersom vissa av er bor på den sida av jorden som jag ännu befinner mig i. Men jag hoppas. Ingenting är omöjligt.

En sak är dock säker. Även om jag lämnar Australien för den här gången så är detta inte slutet. Jag har hela livet på mig att återvända. Nu däremot väntar Malaysia. Tills nästa gång. Cecilia.